Det är allt annat än lätt att gå ner i vikt

👉33 kilos skillnad 👈
Varje dag är en kamp.
Jag krigar för mitt välmående. Jag sätter mig själv i fokus och många gånger får jag höra från andra att de inte förstår hur jag orkar. Hur jag orkar äta, träna och leva som jag gör, saknar jag aldrig något?
Och ska jag vara helt ärlig så, nej.
Jag orkar just på grund av att jag vägrar falla tillbaka.  Jag orkar för att jag vet att jag kan bli mitt bästa jag. Jag orkar för att jag vägrar låta en sjukdom stoppa mig. Jag har en sjukdom men jag vägrar att vara sjuk.
Det kan låta som en klyscha, men det är sanningen. Jag gör inte det här för någon annans skull mer, än mina barn, för att jag vill att de ska få njuta av mig som förälder. En aktiv, välmående förälder, en förälder som faktiskt orkar springa ett varv (eller två) på fotbollsplanen en skön vårdag.
Kosten är en sak. Den har jag lärt mig att kontrollera efter flera år som matmissbrukare. Träning en helt annan. När man krigar mot en kropp som ständigt vill ge upp så behöver man inte bara bestämma sig, man måste tänja på gränserna, ibland till det yttersta. Att röra på sig varje dag - är för många en självklarhet - Men med kronisk värk är det ibland en fysisk omöjlighet, men mind over body. Skam den som ger sig. Men det är inte lätt. 42 kilo har jag slitit för, och nej, det är ingen dans på rosor.
Samtidigt som folk inte förstår hur jag orkar så kan de samtidigt ge mig komplimanger om hur "fin", "snygg", "smal", "välmående .m.m. jag blivit.
Det kom inte gratis.

Sitt ner i båten Britt-Marie, vi hörs och störs!

Gillar

Kommentarer

Mamaizon
Mamaizon,
Tusen tack 💕 Det gick rakt in i hjärtat 💖 Tack detsamma 💕
nouw.com/mamaizon
Patricia
,
Ja fick fibromyalgi för 4 år sedan nu i augusti, att ständigt ha värk någonstans, och endast några månader per år faktiskt må bra är bra slitsamt,de vet vi båda två ( trotts att ja inte varit direkt överviktig, innan ja fick min diagnos så vägde jag 73kg -tränade stenhårt, hade mkt muskler som ja kämpat med att skapa i 2 år, så poff fick ja så ont i ben, armar å man kunde varken gå el äns diska,fast i min lägenhet i 4 månader, kunde inte äns gå mina 15 min till affären, 4 månader å vågen stod på 90kg, ja åt av ren rastlöshet, för att försöka slippa tänka. På smärtan, de tog mig 2år med medecin å gå ner till 73-70 kg, en envis person ger nog aldrig upp 👍☺ min Lyrica e det bästa ja kunde få, den har värkligen hjälpt mig till 80%endå, har mer el mindre alltid ont nån, el flera ställen, men hindrar mig nuförtiden sällan, denna trötthet som jag bara tror folk med fibro förstår e nog det som e en av det jobbigaste grejerna, sover bra, men trött på nått vis jämnt, viljan och envishet får fixa resten. Min jobbiga ibs mage och en rygg som bråkar ännu effter 1 år av rehab och ryggskott, har ännu 1-2år ev kvar innan ryggen är så återställd den kan från en sne rygg ( från nacke till bäckenet)
Men jag har lärt mig mkt om min kropp, Fibro och andra sätt att träna än stenhårt och bara pumpa muskler, ( få hippas att ja inte skrivit detta förut) som sagt, skulle inte förvånat mig 😂 allt kan man inte minnas, din resa är underbar och se, du kämpar och sliter, å både du och jag vet hur jobbigt de kan vara, att du årkar och kan jobba så mkt med är ochså helt otroligt, själv kan ja inte äns jobba 6 tim, blir till och med flrtidssjukskriven på 25%snart, inget annat val, du är en kämpe, el vi båda kanske ☺

Nya inlägg