Det här med söndagar

Ibland undrar jag vad jag skulle göra utan min bästa unge. Hur dålig en dag än kan vara, så räcker det med en rejäl dos av kärlek i form av en varm och ömsint kram ifrån henne. 💕

Idag var det en såndär dag...
En såndär dag då allt känns "blöö" och orken finns liksom inte riktigt där... och så får jag en kram, så känns det i hela kroppen, som om alla bekymmer i världen försvinner och livet leker igen...

Men sen kommer kvällen när orken VERKLIGEN är slut. Kaputt. The end. Finito.
Och tårarna rinner ner för kinderna.
Inte för att jag är arg. Utan för att jag är helt slut. Det räcker med att katterna pissar på golvet, vilket jag vet är av en olyckshändelse och av ren terror ifrån en utav dem... Det räcker med att skurhinken inte är ursköljd och moppen är pissblöt. Det räcker med att disken hopar sig och blommflugorna förökar sig i samma takt som löven på träden skiftar färg. Det räcker med att "fel låt" spelas på Spotify. Det räcker med att känna sig trött, sliten, urholkad och mör. Det räcker helt enkelt med precis vad som helst, så faller jag . Jag brister. Och tårarna ja, de torkar jag, för inte ska väl min solstråle behöva se mig såhär?

Sitt ner i båten Britt-Marie, vi hörs och störs!

Gillar

Kommentarer