Osynlig

Go'midda!<

Det gick alla tiders på ögonkliniken - inget fel där inte!
Nähe, vad är det dådå?
Läkaren föreslog att jag skulle ta ut järnskrotet i tinningen... nej.
Skulle inte tro det. Jag ska väl inte säga "Över min döda kropp", men än åker de inte ut...
Vill ju bli en redig rockmormor när jag blir gammal och gaggig *höhöhö*

Och för övrigt så stötte jag på två släktingar idag. Inte sett dem på 2,5 år och jag var lika osynlig nu som förr.
Konstigt... när man varit en del utav någons liv i 25 år och helt plötsligt så existerar man inte, eller ja, det är ju en tolkningsfråga det där... jag har väl aldrig redigt existerat - det har mer varit som ett tvång, eftersom att jag tillhörde släkten... men sedan min biologiska pappa sa upp kontakten med mig för 2½ år sedan så har resten utav släkten också gjort det... Well, vad ska man säga? Att det inte är min förlust? På ett sätt är det det, för jag tyckte verkligen om vissa i min släkt, väldigt mycket... men när farmor gick bort så visade alla sitt rätta jag så då kände jag väl mer att "nej, tack, jag klarar mig" , min dotter ska inte behöva växa upp i en sån familj som backstabbar sina egna.

"Blod är tjockare än vatten" - well, inte där, inte någonsin.

Ordens innebörd är det lika med en fri tolkningsfråga, undrar ju jag ibland.

 

Well, shit the same, nu blir det att fixa lite i hemmet och dona på sig lite makeup innan jobbet ikväll.
Fick nyss veta att vi ska få besök på fredag eftermiddag.. ehm.. ja, vi behöver ju inte gå in på vem besöket är, inte nu iallafall, men det blir säkert bra...förhoppningsvis. Kan man skymta ett ljus i tunneln?

Det går framåt, det är väl huvudsaken?

På återseende! Pösselipöss!

Sitt ner i båten Britt-Marie, vi hörs och störs!

Gillar

Kommentarer