Tid för återhämtning

Hey raringar...
Well, operationen gick bra. Tog dock en halvtimme längre än väntat, men vad gör väl det när jag vaknar på väg till uppvaket?

Nu är det "bara" tid för återhämtning som gäller.
En vecka, sen förväntar man sig att det ska ha läkt och stygnen lossnat... Men ni vet ju precis som jag vilket exemplariskt måndags ex jag är 😂
"1 av 100.000" och då är det en bild på mig 😂

Just nu är jag väldigt trött, men oerhört tacksam. Äntligen fick jag hjälp.

2011 när Jévangeline föddes så gick inte förlossningen till redigt som den skulle... Vi behöver inte gå in på detaljer, men efteråt på "besiktningen" dvs återbesöket så påpekade jag då till min dåvarande barnmorska att det inte redigt såg rätt ut.
4st manshänder. 1st sugklocka. Och Gud vet vad mer som var in och hälsade på. Det säger väl allt??
Så blev det liksom inte bättre än att jag gick lite sönder men i en benämning som inte ens var nämnvärd i journalen. Men stygn, det fick jag.
Men när jag där och då påpekade detta  "problem" till min barnmorska så fick jag till svar "det ska se ut så. Det är så det blir. Det är BARA att acceptera".
Så där och då gjorde jag just det. Accepterade.

Men jag har lidit i det tysta.
Det har på många sätt påverkat mig negativt, allra helst hygienisk.
Jag har många gånger haft så ont att jag hellre tagit en mensvärk ✖ 200

Och när jag nu gick med en tvillinggraviditet så blev trycket nedåt så pass tufft att jag liksom gick sönder lite mer...
Så när jag denna gång var på återbesök hos min nya, helt fantastiska, barnmorska så sa hon helt enkelt "jag förstår att du har ont. Det ska absolut INTE se ut sådär. Jag skickar en remiss på direkten!"

Och sagt och gjort.
Jag fick snabbt därefter komma på ett läkarbesök på kvinnokliniken där jag fick träffa en kvinnlig läkare, en specialist på området, och det konstaterades att det skulle åtgärdas inom 3 månader.
En operation alltså.
Av mitt intimaste.
Som det absolut inte var något fel på, enligt den gamla barnmorskan.
Och här är jag nu.
Omtöcknad. Mörbultad.
Men så glad att det är gjort.
Så tacksam.

Hur fan kunde min gamla bm kläcka ur sig att det bara var att acceptera!?
Ofattbart.
Jag önskar, här och nu, att jag stått på mig mer där och då.
Jag skulle inte ha accepterat.
Jag skulle ha krigat.
6 år senare är jag så oerhört tacksam för de personer som lyssnat på mig idag.

Så när du som nybliven mamma ligger där på "besiktningen", och du känner att något är fel. Stå på dig!
Jag önskar att jag hade gjort det...

#Livet

Sitt ner i båten Britt-Marie, vi hörs och störs!

  • #Livet
  • 619 visningar
  • Nära Västerås

Gillar

Kommentarer

Nya inlägg